Ekonomia di Kòrsou a kontraé mientras ku Sint Maarten a registrá un kresementu den e di tres kuartal di 2019

Un diferensia mas grandi den prestashon ekonómiko di e dos paisnan den e union monetario

Segun kalkulashon di Centrale Bank van Curaçao en Sint Maarten (Banko Sentral), e diferensia den prestashon ekonómiko di Kòrsou i Sint Maarten a bira mas grandi den e di tres kuartal di 2019. ‘PIB real di Kòrsou a kontraé ku 2,1% den e di tres kuartal di 2019, kompará ku un bahada di 1,7% den e di tres kuartal di 2018. En kambio, na Sint Maarten, kresementu ekonómiko a rekuperá ku 5,6% despues di un kontrakshon fuerte di 4,7% den e di tres kuartal di 2018’, segun Presidente Interino di Banko Sentral, dr. José Jardim den e informe di e di tres kuartal di 2019. Inflashon na Kòrsou a baha di 3,1% den e di tres kuartal di 2018 te 2,8% den e di tres kuartal di 2019, mientras ku na Sint Maarten, preis promedio pa konsumidó a keda práktikamente igual, ku un inflashon di 0,1%, den e periodo di yüli pa sèptèmber di 2019, asina dr. Jardim a agregá.

‘Un análisis di kada sektor apart ta mustra ku e kontrakshon di ekonomia di Kòrsou den e di tres kuartal di 2019 tabata prinsipalmente den e sektornan di industria, konstrukshon, komèrsio por mayor i detal i transporte, almasenamentu i komunikashon. E kaida real di produkshon den sektor di industria ta debí prinsipalmente na e kaida den produkshon na refineria Isla debí na falta di krudo’, asina dr. Jardim a splika. ‘Sektor di konstrukshon a registrá un resultado negativo debí ku diferente proyekto grandi den sektor di turismo a finalisá, i debí ku tabatin ménos aktividat di mantenshon na refineria Isla. Ademas’, Jardim a sigui bisa, ‘balor agregá real den sektor di komèrsio por mayor i detal a baha komo konsekuensia di un bahada di demanda doméstiko moderá pa un oumento di gastu di turista i mas re-eksportashon di parti di e empresanan den Zona Liber. E prestashon desepshonante di sektor di transporte, almasenamentu i komunikashon tabata debí na un bahada den aktividat relashoná ku aeropuerto i aktividat den haf. Den sektor di utilidat tambe balor agregá real a baha, debí na un bahada den produkshon di awa moderá pa un oumento den produkshon di koriente.

En kambio, den e sektornan di restorant i hotèl i di servisio finansiero, aktividat a oumentá den e di tres kuartal di 2019. Balor agregá real den e sektor di restorant i hotèl a krese ménos ku na 2018 debí
ku tabatin ménos kresementu den turismo di estadia i ménos turismo krusero. Sektor di servisio finansiero a presta bon. Tabatin oumento den entrada neto di interes i den e pago- i demas entradanan di e bankonan komersial lokal’, asina dr. Jardim a splika relashoná ku prestashon ekonómiko di Kòrsou den e di tres kuartal di 2019.

Pa loke ta trata prestashon ekonómiko di Sint Maarten den e di tres kuartal di 2019, dr. Jardim a bisa ku ‘kresementu real di produkshon den sektor di industria a ser stimulá pa un oumento den aktividat di reparashon i otro servisio duná na yate. E kresementu den sektor di restorant i hotèl ta debí na un oumento supstansial den e kantidat di turista di estadia, moderá pa un bahada den e kantidat di turista krusero. Loke a stimulá kresementu den turismo di estadia ta e oumento den e kantidat di kamber di hotèl i e restorashon parsial di Princess Juliana International Airport. E desaroyo desepshonante den turismo krusero tabata debí na e echo ku ménos barku a bishitá haf di Philipsburg. Den sektor di komèrsio por mayor i detal, balor agregá real a oumentá danki na un oumento den demanda doméstiko i mas gastu di turista. Ademas, e kresementu den sektor di bien rais, hür i demas servisio di negoshi, spesialmente den sektor di ‘time sharing’, ta kuadra ku e oumento supstansial den turismo di estadia, prinsipalmente for di Estádos Unídos’. El a bisa aserka ku sektor di utilidat i di servisio finansiero tambe a kontribuí positivamente na e kresementu real di PIB den e di tres kuartal di 2019. ‘Loke a stimulá kresementu den sektor di utilidat ta un kresementu supstansial den produkshon di tantu awa komo elektrisidat. E oumento den balor agregá real den sektor di servisio finansiero ta kuadra ku e oumento den entrada neto di interes i den e pago- i demas entradanan di e bankonan komersial lokal’, asina dr. Jardim a remarká. Ademas el a splika ku e kresementu den sektor di konstrukshon tabata nihil debí ku e aktividatnan di reparashon i rekonstrukshon despues di e orkannan di 2017 a finalisá i esei a anulá efekto di e proyektonan di konstrukshon nobo. ‘En kambio, sektor di transporte, almasenamentu i komunikashon a registrá un kontrakshon debí na un bahada den aktividat di haf. Ménos barku, prinsipalmente barku di karga i krusero, a bishitá e haf. Transporte di kònteiner tambe a baha.’ Dr. Jardim a deklará por último ku, ‘en kambio, aktividat relashoná ku aeropuerto a oumentá, ya ku tabatin un oumento den e kantidat di pasahero atendé, i esaki ta kuadra ku e oumento registrá den turismo di estadia’.

E teksto kompleto di e Informe di Presidente i e informe di e di tres kuartal di 2019 ta disponibel riba website di Banko Sentral: www.centralbank.cw/publications/annual-reports-quarterlybulletins/2019